Sanna Wikström

Ibland undrar jag hur jag kunnat strula till livet på det här viset. Riktiga vänner växer inte på träd, men ändå sumpar jag dom som om jag inte bryr sig. Men jag tycker att om dom är mina riktiga vänner så ska dom fan finnas där åxå, vad som än händer.. och på dom här "villkoren" som dom ställer kommer jag aldrig gå med på, de är sjukt! Visst jag har ljugit förr, men jag har lärt mig en läxa eller hur?! Dom är inte mina föräldrar.. men visst, dom är mina vänner.. har dom rätt att kräva det av mig bara för det? Bara för att dom är mina vänner? Riktiga vänner är sådana här som man inte behöver prata med, vara med.. men ändå veta att dom finns där i slutändan!! Det är sådana man vill ha, man behöver.. men dom verkar svåra att hitta. Några ställer faktiskt upp i ur och skur, och det är dom ni vill att jag ska sluta umgås med?! Det är ju sinnesjukt!!! Jag ska gå tillbaka till något som jag ändå inte kan lita på, som ändå inte finns där för mig.. tänk efter, hur smart låter det?!?! Jag kommer fortfarnade vara den Sanna ni inte gillar, visst "misstaget" jag gjort kommer jag inte göra om igen.. men jag kommer fortfarande vara såhär, jag kommer nog inte ändra på mig, "The old me is dead and gone, dead and gone"..

-Dead and gone