Känner mig så jävla hjälp-lös.

Har ni fått den här känslan då man bara vill vara tre år igen.. och inte ha några bekymer om någonting. Jag är så jävla less att bli nertryckt varenda jävla dag, tillslut får jag ju fan slut ideér på vad jag ska göra för att inte "gå under". Ord skadar mer än handlingar.. men det verkar inte någon fatta, jag kanske överdriver allt ihopa vem vet.. men jag har ju vänner och pappa och AnnaCarin. Men vad fan ska jag göra när dom får nog av mina svackor.. kommer dom då ge upp mig som dom andra? Suck.. jag blir hela tiden så konstig,, VARFÖR ÄR JAG SÅHÄR!!!??

-One