Jag hatar hatar hatar hatar hatar hatar dig!! Jag vill inte känna såhär, usch! Jag vill bara somna och hoppas att jag aldrig mer vaknar upp, men så enkelt är det ju inte.. Jag fattar inte att kroppen går ut hel ur sådant här.. för det känns verkligen som att någon stryper mitt hjärta.. eller kanske det är ångesten som växer i bröstet? Det kanske är ångesten som vill påminna mig att den finns? ne, huvva..

teorin, check

Klarade teorin idag! Elin snäll som hon var följde mig till VV och sen så kom jag ut ur byggnaden med världens skutt och leende! :D

Nu är det bara körningen kvar.. skriver sen om den (:

Det gör så jävla ont, varför gör det så jäävla ont!? Den här känslan är ingen del av mig, den har inga öppna armar att komma till, den bryter sig in.. den har fan brytit sig in i min själ, klamrar sig fast, för jag får inte ut den!! Förtvivlan, men ändå en känsla av misslyckan, misslyckan att kunna hålla personer runt omkring sig nära.. Hatar känslan av saknad i kroppen, är nog den värsta känslan jag vet. Man känner sig totalt ensam, att om jag skulle falla skulle ingen, ingen i hela världen ta emot mig, så känns det! En önskan att jag gjort rätt från första början, en saknad att kunna få tillbaka det misslyckade man ändå hade, hellre det än de här! Jag vill bara gömma mig, sova, försvinna.. då kanske känslan också försvinner från mig på vägen? Önskar verkligen att jag har så pass stark själ att jag kan få bort den här känslan.

Sakna dig, ni, alla

Pojken som kallades det: Författaren berättar om den barnmisshandel som han utsattes för från fyra till tolv års ålder, varefter han omhändertogs av myndigheterna. Hans mor var psykiskt sjuk och alkoholiserad och plågade sin son på ett oerhört grymt vis. Pelzers upplevelser betraktas som ett av de tre värsta fallen av barnmisshandel i Kaliforniens historia. Dave är nu vuxen och har lyckats skapa sig ett värdigt och meningsfullt liv. Det här är hans egen berättelse om ett barns hopp och styrka att överleva. Han vill förmedla att ingenting är omöjligt och att saker kan gå vägen mot alla odds.



Vingklippt ängel: Vingklippt ängel är en självbiografi, skriven av den svårt psykiskt sjuka Berny Pålsson. Man får följa med henne fram och tillbaka till olika behandlingshem och mellan olika diagnoser. Hon började tidigt må dåligt och hittade snabbt hennes föräldrars bar- och medicinskåp. I högstadiet har hon redan hittat flera sätt att missbruka, genom alkohol, droger, rakblad och sex. Allt för att glömma sin rädsla och smärta som finns inom henne.


När man läste dom här bäckerna kändes det nästan som att man fick en käftsmäll.. man nästan mådde illa i vissa situationer, men ändå forstsätta läsa boken för att kanske få vara med om ett lyckligt slut! Och jag ångrar då inte att jag läste Vingklippt Ängel, den bästa bok jag hittills läst!

I told myself I won't miss you
But I remember
What it feels like beside you
I really miss your hair in my face
And the way your innocence tastes
And I think you should know this
You deserve much better than me

väldigt bra låt!

Tuam ipsam vive vitam, quia tuam ipsam oppetes mortem

Körkortet

Hur många inlägg har inte jag skrivit om det förbannade körkoret, säkert ett par stycken! Men nu änteligen! Har kört och lagt ner pengar på det här svinlänge, men nu fan är det slut med det. Nu är både teorin och uppkörningen bokad :D

När jag vaknade idag ville jag bara lägga mig ner igen och självdö, en sådan dag var det idag. Kliver upp ur sängen, känner att jag nästan måste fånga upp mitt eget huvud, för att jag hade sådan huvudvärk. Sen fick jag dra mig upp som en 90 åring i rullstol upp från sängen, för att sen med typ ministeg på till toan. Ne sådana här dagar borde inte finnas, man överanalyserar dom två tre sista månaderna som varit.. man ältar, ältar och ältar men får fan inge svar. Jag kanske redan borde ha dom här svaren själva, men nae.. inte det. Och det kan få mig galen!!

Du hade ingen större förlust i det stora hela, eller hur?

-The end

alla förändringar är inte dåliga

Jaha, nu är man tillbaka hemma hos pappa.. känns bra! Önskar bara att jag och min kära mor kunde bli vänner, men tänker inte vika mig när det gäller vissa saker. Vill ju självklart bli vän med hon, men samtidigt så vill jag få igenom mina önskemål! Hos pappa lever jag vidare, kliver upp halvåtta på morgorna och hjälper till hemmma så mycket jag kan.. mockar, tvättar osv. Nu idag har jag flyttat bort mögligt hö, och slängt det på dygnstacken.. fyfan och andas in det där mögeldammet, måste vara en hälsorisk!! :p

På fredag blir det iallafall bio med Pappa AnnaCarin och någon till, vi tänkte se "Flickan som lekte med elden".. såg trailern nyss, fyfan den verkar svinbra!! Älskar ju "Män som hatar kvinnor", så hoppas den här är i samma nivå som den. Sen vet jag inte riktigt vad som händer får väl se.

Har då bestämt mig för att tatuera mig iaf, ska tatuera in "Lev ditt eget liv, för du kommer dö din egen död".. antingen på engelska eller latin! Så nu är det att spara!! Ska samla småmynt, och sen ska jag väl lägga undan pengar och sånt, längtar!!

-No one, omgjord version

Jag vill också ha någon som är min! Jag vill känna känslan, känslan att fullständigt lita på en person, och känna att det är "vi" och ingen annan.. ska det vara så förbannat svårt? Är det jag som gör fel, eller är det bara menat att jag ska vara själv? Visst jag är inte den där snygga bruden som gör vadfan som helst, men jag är jag och tycker att det borde väl ändå räcka.. för någon? Jag kanske letar på fel ställen, eller så finns det helt enkelt ingenting för mig.

And so the big strong lion
fell inlove with a fragile lamb

"Jag ber om ursäkt till alla dom jag sårat och svikit. Det jag har gjort har aldrig varit nå slags mothugg eller djävulskap.. det har varit rent impulsivt och sen övergått till nå mer tröstande. Men det är över med det nu, jag vill kunna bevisa det på något sätt, men verkar lönlöst. Jag älskar er!! Jag saknar er, men samtidigt vill jag inte vika mig allt för mycket i "striden." Hur ska jag göra för att vinna över mig själv och samtidigt inte såra er ännu mer, det finns inte?! Jag får helt enkelt vänta ut er och se om tiden kan få er mer förlåtande, kanske, kanske inte.. men jag hoppas."

"Ibland när jag är i ett rum fullt med människor kan jag fortfarande känna mig ensam! Fast jag vet att jag har folk bakom mig är jag ändå rädd att ingen tar emot mig när det väl kommer till kritan.. usch, blir knäpp av dessa tankar.. Jag får lösa alla problem och vi får hoppas att tiden hjälper till att lösa problem.."

Idétorka

Nu har jag slut på idéer, vet inte vad jag ska göra för att saker och ting ska bli bra..? Jag tror den här lösningen är bäst, för annars kommer vi he ihjäl varandra tror jag. Hoppas att jag får de jag vill ha nu, så jag kan fullfölja denna plan, för annars vet jag inte vad jag gör?!

-Standing soldier

hemma igen

sådär.. nu är jag hemma igen efter 8½ dag på semster i södra Sverige, 5 bilar, 25 pers! Vi har verkligen haft skitkul, vi har varit i Helsingborg, sen har vi varit på Vallåkraträffen.
Sen har vi farit ner mot Gbg och varit där i några dagar.. gått på Liseberg, varit och strosat på stan mm. På Onsdagen efter en vecka så far två bilar hem, så det är bara jag Lasse Pelle Joel och Nathalie kvar. Så vi far upp mot Stockholm och sover där två nätter hos mamma karin! Vi var på Vasamuseet, sen på en fin utekrog och drack min första Rosa Panter :p Sen har vi också besökt nå klippor där Bröderna Lejonjärta är inspelat och Pippilångstrump. Sedan efter 8 dagar började vi fara hem mot Luleå. Efter mååånga timmars bilresa var vi hemma sju på morgonen.. usch och fy för Luleå, vill verkligen tbx, men det får bli nästa år.

-Fuck you

allmänt onödigt inlägg

jaha, då har man lite och göra och tänkte skriva för att fördriva lite tid. Igår fyllde jag år, var med Emma och sen hemma hos familjen en sväng. Sen for vi till stan, köpte chips osv och sen såg film hela kvällen. Idag har jag då varit på arbets.. och sen for jag och Emma och shoppde. Blev en BH och sen två tunikor.. behövdes ska jag tala om för er. Sen for vi bara och käka och sen blev det BIO som jag fick av mamma och Danne. Blev Harry Potter och halv-blodsprinsen.. det var inte lika bra som förväntst tyvärr.. men den gick ju och se. I morgon blir det Selet och tvätta kläder osv tills Vallåkra.. vi far ju på Tors, KUL! Ne nu tv:n, Bye!

-Sagoland

ja då ska hon skjutas...... på en skottkärra fram ;)

Jaha då var man 19 år helt bara sådär.. onödig ålder om ni frågar mig, kan gärna hoppa över det och bli tjugo på en gång och sen stanna där ;) hahaha.. Fika med familjen och kanske Emma, sen vet jag inte, träffa Anton&Lisa kanske. Hade!! kram

-The middle

insett

Haha jag har insett att jag är en jävla gnällspik. Om allt är bra förutom en sak, så konsentrerar jag mig bara på den saken som inte är bra, är ju inte speciellt begåvat om jag säger så :p
Alla har sina problem mer eller mindre stora, men vadfan.. skitsamma, om resten av livet funkar, njut av det och slösa det fan inte på att klaga över den delen som inte funkar.
Jag har nog inte varit så här glad på länge.. känns riktigt skönt!! Haha klockan är mycket och jag är övertrött och kom på denna tanke över att jag är riktigt glad, var tvungen att skriva av mig.

På något vänster har jag som fått för mig att alla har något emot Meg Ryan och hennes filmer hon är med i.. satt och såg på Kate&Leopold nyss och då insåg jag, hon är lite jobbig ändå haha. Men då har vi ju Hugh Jackman med i filmen som huvudroll.. han kompenserade dåliga Meg Ryan mycket mycket väl ;)

-Sagoland

längesen

Jag orkar inte skriva i bloggen så mycket mer, men tänkte att jag ska skriva nu, sitter barnvakt, och har ingen lust att se på spöket laban :p
Ja, det har väl inte hänt så mycket mer sen sist jag skrev, har varit med kompisar, sökt jobb, osv osv. I torsdags var jag med Anton Isa Lisa Emil mm på LK.. Först grillade vi grillspett och majs samt gjorde potatis i ugn, och sen for vi in till stan.. tänkte jag kan gå en sväng när det ändå är gratis. Så sen på fredagen for jag till Kalix och hälsade på farmor och farfar en sväng och for hem dagen efter. Då var det Luleå kalaset. Så jag gjorde inte mycket, for till Emil före och var social, och sen kom Anton, drack vi lite och sen cyklade Anton med mig på pakethållaren till stan. Och sen så lalla vi omrking, jag och Anton träffade Jerry, och sen massor med folk. Sen var det dax för Per att hoppa bungy jump, så då såg man på det.. och sen så var det bara fånga en taxi så for vi hem.. lyckad kväll.
Sen i morse ringde Fenix och var helt lyrisk om att det var 10 dagar kvar tills Vallåkra, fan han fick mig att längta mer än jag gjort.. Han satt och surra där om allt om händer, att det är såå kul osv haha :p Hoppas det slår mina förväntningar nu då;) bye bye

-Hold the line

Happ. I morgon far jag till stan igen, ska väl vara där i veckan iaf.. skönt ändå att komma hem igen! I veckan har jag inte gjort mycket, lite teori, sökt jobb som jag tyvärr inte fick, sen har jag inte gjort så mycket mer. Pratat med farmor och farfar så dom har hjälpt mig med summan till Vallåkra så jag far dit nu iaf, längtar :p Alla säger alltid att det är såå kul, så får väl se om det verkligen är det nu, men det tror jag, nästan vet!
I helgen blir det kanske luleåkalaset, eller så inte, kanske umgås med folk osv! Don't know.. byebye

-Right here

"Leave me speechless"